Skadad tass igen..

Vi fotade henne lite nere vid sjön och kastade en boll som belöning upp i skogen. Hon kommer inte tillbaka utan när hon hittar bollen sätter hon sig och slickar på ena baktassen. Ett, som tur var litet, skärsår i en trampdyna vart resultatet av den leken. Just en snygg belöning. Men det blödde inte och när vi tvättade när vi kom hem bestämde vi att inte lägga nått bandage, utan låta det läka fritt. Kanske lägger jag lite inityol, eller hur det stavas, imorgon om det blir hårda kanter. Vi fick en lugn innedag istället..

Jag bjuder ändå på två. Av bilderna vi fotade innan skadan. Ronja poserar i sitt nya snygga halsband, som Helena har sytt. Gillar du det, kolla in Maalarigårdens.

Yr

Det spelar ingen roll hur många gånger jag tittar på Yr och glädjs åt det fina väder de mäler. Det smattrar ändå lika obönhörligt mot taket. Suget ut och träna lydnad med Carola och hundarna är just nu inte det största. Det brukar dock ge med sig när vi kommer ut. Bra plugg-väder är det i alla fall. Igår var vi ute i skogen och jag gick ett elit-spår åt Tarra, spännande och lite läskigt då jag vet om att det finns så mycket Björn här. Jag Dick sjunga lite för mig själv så kändes det bättre! Ronja börjar nog löpa när som helst om man tyder både hennes egna täcken, trött, luktig, kissar mycket osv samt intresset för henne hos han- hundarna. Nu tycker vi det kan börja, så är det över snabbare.

Snart är också min bok av Ryman slut, skönt. Jag får en dålig känsla av hans sett att skriva.

Morgontrött

Vem kan jaga upp den här ur sängen så här tidigt? Jag måste vara ett odjur.

Pappa Jesus

Elina är en gammal studiekamrat till mig. Jag följer familjen Sundholm på bloggen och träffar dem alldeles för sällan ens på stan av en slump. Men jag vill dela med mig av det här blogginlägget.

http://sundholms.blogspot.com/2011/09/pappa-jesus.html

Blogga från mobil

Det här är ett test. Vi är nu hemma från Vännäs där vi fixat massor, dock massor kvar. Men kul är det!

Ronja sover och det ska vi med.

Idag bär det ivägt till Vännäs. Mycket som ska fixas nu. Jag tillbringade förmiddagen med att läsa och nu måste jag packa innan Magnus kommer hem och vi omgående åker. Jag måste bara få berätta om en fantastisk sak som hände idag. Just som Magnus ska fara så ringer det i min telefon. Det är en man som undrar om Ronja, han har hittat de koppel och halsband vi tappade på cykelstigen till Aktse för två veckor sedan och han är påväg till Jokkmokk nu och undrar om jag kan möta honom vid konsum om en halvtimme. Vilka fantastiska människor det finns. Som lägger ner sin tid på att plocka upp, kolla upp nummer och åka en sväng förbi Jokkmokk för att lämna tillbaka det. Koppel och halsband är jag glad över att ha fått igen, men det är bara materiella ting som jag slutat sörja för längesedan. Det var snara den varma medmänsklighet jag upplevde som har förgyllt min dag. Tack!

Jag har surrandet från ugnen i öronen, den som jag nu kan reglera till fler temperaturer än 300 grader utan att gissa! Äppelbröd med pumpakärnor och surdeg blir det idag. Magnus är ute med Ronja och jag har pyssel-kaos på köksbordet. Vi har nyss kommit hem från sim-debuten här i Jokkmokk. En timmes motionssim, känns skönt i kroppen. Prisvärt är det minsta man kan säga, 100 kronor för ett årskort, för hela familjen. Det skulle vara värt det bara för att få gå och duscha och basta utan att behöva tänka så mycket på el-priset. Nu är jag trött och tar en tidig kväll.

Den längsta promenaden jag och Ronja har gått idag är till djuraffären för att köpa ett nytt koppel åt henne, det blev ett rött retriever med stopp. Detta eftersom vi, jag, tappade både halsband och koppel på cykelstigen påväg till Aktse. Vi fick klara oss med sele under hela vandringen och kamerarem som koppel, vilket gick över förväntan, men nu vill den återgå till att vara kamerarem. Vilo-dagen, ja vilodag från motion för söndag är det ju inte, avslutades med ett lydnadspass här ute på parkeringen. Vi lekte mest och tränade på lätta saker, vi hade kul och Ronja var superduktig!

Nu ska jag koka en kanna te och se på House. Det blir nog inte så svårt att locka Magnus från pluggande med det argumentet, men flitig är han :) Kanske det blir en macka av det nybakade brödet, rågmjöl och morötter. Det blev gott, men degen var lite konstig i början. För mycket rågmjöl, händer mig ofta... Men det räddades upp ganska bra av mer vatten och vetemöjl. Två limpor, jag tror det blir goda att rosta också, när de inte är helt färskt längre.

Jul, jul, sigande jul

Läste rubriken på UnderbaraClaras blogg idag: Kom, kom sigande jul. Här i Jokkmokk ömsom ösregnar det eller är bara allmänt höstruskigt blött och fuktigt. Jag älskar höst, det är oerhört vacker och klar och härligt. Men lite less på all väta börjar jag bli, speciellt efter tre blöta tältnätter och vandringsdagar. Nu sitter och tjuvlängtar och planerar julpynt istället för att plugga. Fas lite duktig har jag vart idag, pluggat en del, städat upp i köket och har en deg på jäsning. Lite måste jag försvara mig. Fösta steget är att röja upp vardagsrummet, det är enda rummet vi har kvar nu. För tillfället hänger det ett innertält och två sovsäckar på tork här.. Men visst kommer papperstjärnan passa perfekt vid altandörren... 

Aktsetur

Gårdagens träning var en sorglig historia, i alla fall till en början. Inte för Ronja dock, hon lajade på och hade jättekul, inte matte dock. Tur att det är någon anna som kan stå på sidan, titta på och ge rådnär man själv blir mer och mer irriterad.. Ronja tar sig lite för stora friheter just nu, det är superkul att göra som man vill och stänga av öronen när matte kallar och istället busa runt.. Jag hoppas att det är en åldersgrej och att vi får tålamod att fortsätta på ett bra sätt och att det går över snart.
Vi satte lina på henne och körde enkelmarkeringar, bara jag och Magnus sedan, det började uruselt, men slutade mycket positivt och efter att Carolas Magnus kastat några åt henne som hon apporterade fint, dock i lina, så gav vi oss. Positivt avslut på en dålig träning är ändå det bästa man kan önska sig av situationen. Nu blir det bara lätta saker som vi kan klara, så vi kan lyckas och lyckas!

Apporteringsglädje

Träningen på klubben ställdes in, så vi gick ner till skogen istället och apporterade med Ronja. Tre markeringar med lina, perfekta. Efter gårdagens ruscher tyckte Carola att vi skulle prova med lina, sagt och gjort, hon gjorde två snygga inlevereringar. Vi provade också på sök igår, efter att Carola först testade Tarra på sju (!, imponerande hund!) dummies, var fältet väl uppvallat och Ronja och Pippi fick prova på. Ronja hämtade in två till mig och matte var så stolt. Än så söker hon en hel del med ögonen och lite så snabbt ibland, men hon hittar alltid tillslut. Tillbaka till idag, efter tre markeringar i lina, kopplade vi loss henne, gjorde ingen grej av det, skickade henne som vanligt och hon gjorde perfekt. Vi provade en svår åt henne med, osynlig i nerförsbacke, den tog hon om möjligt ännu bättre. Ja, jag vet att jag skryter över henne, det gör jag rätt i nu efter en lång tid av mest berdrövligt apporterande. Men jag tror att hon behöver svårt ibalnd, då blir det mer en lättnad när hon hittar och blir glad över att få komma in med den. Är det för lätt blir det lätt så att hon hittar på annat på vägen.

Vi provade också på lite sök innan vi gick hem idag. Första gången hade vi gömt den för nära varandra, så hon bytte. När jag skulle skicka henne på den andra, knykte hon istället den som låg bakom oss.. Men ändå kom hon in me den då jag ropade på henne, alltid något! Översvallande glad blev matte ändå.. Då fick Magnus gömma om den som låg kvar, när Ronja inte såg och den letade hon upp jättefint. Vi avslutade så en halvtimme i skogen var lagom idag. Sluta på topp!

Nu har vi haft dåligt med internet ett tag.. Ni tjuvlånar fortfarande grannens öppna, men nu ska vi försöka skaffa något eget. Måste kunna ha tillgång till cambro och sådant.

Vi var och tittade på elit-spårs-lydnad i lördags. Imponerande att se hundarna. Ett par dar innan hann vi med att träna med Carola och hennes hundar. Ronja glänste inte precis på apporteringen, men på lydnaden var hon duktig. snyggt följe på gräsplanen trots att Tarra tränade på andra sidan. Annars håller jag till på grus eller asfalt, så att det inte ska finnas så hemskt mycket att lukta på. När det sitter fint där tänker vi gå över till gräs. Vilket ni snart borde göra så smått tror jag. Mer jaktträning i eftermiddag, vi laddar med mjukost och hoppas på det bästa...

Till helgen blir det Salto och på måndag Gällivare, om inte Liza kommer upp med barnen till Salto, det vore det roligaste!