Fritt följe

Jag är så stollt över min lilla tjej, vi har inte tränat lydnad speciellt mycket sedan vi flyttade hit, så detta har hon lärt sig på två veckor, min tös. Jag vet att vi har en del kvar att jobba med, men hon tycker det är så roligt, det är huvudsaken. Det är roligt att se svansen gå på henne på filmen, det ser jag inte så noga annars. Nyttigt också att filma sig sin träning, mycket man ser som man inte tänker på annars.

Degblandarens surrande i vårt nya hem för första gången, vi får se hur det blir. Receptet har redan spruckit.. Mjölet som står angivet gör att degen fortfarande är som en sås. Det får bli lite till och så får vi hoppas på ett bra resultat ändå. Provar recept ur den kokbok vi fick an Magnus syster i julkalpp, baguetter.

Igårkväll blev en mys-kväll vi badade och tittade på första avsnittet av House, det enda tv-program vi försöker följa. Fick nästan ett ryck att baka bullar, men det stannade vid ett pågående försök att starta en surdeg. Ronja fick vila från lydnad, som vi annars haft som tradition på kvällarna efter att sovit som en stock hela dagen efter apporteringen. Det är uppenbarligen mycket jobbigare med apportering än lydnad för henne. Vi har ännu inte tränat något idag, bara promenerat med Magnus till skolan. Hon sov som en stock tils jag väckte henne för frukost vid halv tio.. Min myshund och bortskämda prinsessa som bäst tycker om att sova på soffan och tigger för mycket vid matbordet samt skäller fortfarande när grannarna går i trappan, även om det i alla fall håller på att gå över.

Nu är vi tillbaka!

Ronja har sovit som en stock sedan vi kom in.. och jag har beställt böckerna och bestämt mig för grkiskan, jag hoppas bara jag klara av den bara. Mest nervös för den muntliga examinationen... Gah. Men det får lov att gå bra, jag förlitar mig på herren.

Apporteringen var en enda glädjeyra för mig och för Ronja också hoppas jag. Vi började på asfaltsplanen och det gick superbra, så jag vågade mig på skogen också, som gick lika fint. Vi körde tre eller fyra, minns inte, markeringar i skogen och Ronja kom med allihop, även fast den sista var svår terräng och hon fick leta en del innan hon hittade dummien. Egentligen var det nog bara bra, för då fick hon jobba lite extra. Massor med mjukost och kramar och pussar och duttar och roligheter hade vi sedan. Vi avslutade med lite vattenapportering, dum som jag var hade jag glömt att skräddarna är intressantare än allt annat och det tog några vändor innan hon simmade till dummien och la den på strandkanten, helt ointresserad av allt annat än de små insekterna.. Jag lät henne leka i vattnet ett tag och kastade lite pinnar istället. Vi avslutade dock med en markering i vattnet som gick jättebra, till och med avlämningen innan skaka och släppa, även om den inte var så organiserad i övrigt. Hon är så duktig min tös! Fortsätter hon såhär och jag hittar någon duktig person att träna med här i Jokkmokk satsar vi nog på working-test nästa sommar. Det skulle vara spännande!

Lydnad och lingon

Idag är Magnus borta på studiebesök och jag ska beställa kurslitteratur. Men först ska vi gå ut och träna lite apportering. Jag vet inte alls var vi är i den träningen, men ganska långt bak tror jag fortfarande.. Vi har inte tränat så mycket sådant sedan vi kom hit efter de två misslyckade gångerna. Istället har vi sysslat med lydnadsträning, något både jag och Ronja tycker är ganska så kul och som går ganska bra framåt. Fritt följe går bra nu, också när jag vill och inte bara när hon vill! Vi klarar både helt om, höger och vänstersvängar, hon är också bra på att ligga under gång, men den färdigheten gör att hon ibland försöker sig på det under det fria följet och jag får tagga igång henne ordentligt så hon kommer upp vid min sida igen. Inkallningen gå bra, vi har dock inget perfekt sättande, men det kommer nog. Tror jag ska prova klick-träna det.

Igår var vi ute och plockade lingon, eftersom Magnus var ledig och hade gjort bort alla läxor under helgen. Vi fick ihop 11kg rensade bär. Eller ja, det saknades 95gr, så dem gickvi ut och plockade utanför huset för att få en jämn siffra.. Nu har vi så det räcker och blir över tror jag. Jag hade redan innan kokat en burk sylt på en del av det som jag och Ronja plockade bara nere vi älven en dag i veckan.

Vi fick Ronjas nya mat igår också och har bröjat lägga i några bitar av det i den gamla och hon verkar tycka om den i alla fall. Använde litegrann på träningen igår också som belöning, blandat med korv och köttbulle.

Igår var en utflyktsdag. Vi gjorde fika och tag på oss ordentliga skor och gick, via Kunskapenshus och inköpet av Magnus el-bok, ner till skidspåret och hittade en mysig led att gå som kallas för Terje-milen, även om den bara var 9 något km. Det var lätt en mil om vi räknar från huset i alla fall.. Jättemysig stig som vi vandrade på längs i sakta mak med en livsglad golden skuttande runt oss. Mycket bra träning både för två och fyrbenta var det. Halvvägs stannade vi och fikade, fika är det som gör en utflykt till en utflykt och inte bara en promenad. Ronja fick smaka lite macka och persika samt lite havrekex, så hon skulle orka runt hon med, hon gick säkert 2 mil.. Mycket bra för henne höfter att bygga muskler och balans genom att skutta runt i mjuk mossa. Vi hade inte hunnit långt när vi fortsatte gå igen fören vi bara ser Ronjas huvud. Hon hade hittat en liten liten sjö, eller kanske pöl, att svalka sig i och simmade några vändor fram och tillbaka innan hon kom upp igen och vi fortsatte. Mot slutet när vi var varma och lite trötta hittade vi en fin kärn som vi bestämde oss för att ta ett dopp i. När vi sitter på kanten så kommer det plötsligt en joggare förbi på andra änden, tur att han var i vart fall 70 meter bort. Jag tror aldrig han såg oss, men det vart lite pinsamt. Vi som trodde vi fortfarande var ensamma i skogen! Det var skönt med ett dopp i alla fall innan vi kom hem och lagade middag.

Dricka-paus

Fika är viktigt

Hon syns knappt i träsket.. Men skönt tyckte hon att det var!

Och såhär skönt var det att sova när vi kom hem.

En artikel Petter länkade till på FB


För åter tankarna till debatten om tro och vetenade, modernitetens kärna. Det vore skönt o vi kunde se till att faktiskt bli lite postmoderna eller snarare postsekulära som Radical Orthodoxy skulle säga. I den moderna världen har vi verkligen en övertro på vetenskapen, som att den skulle vara skiljd från allt annat, något heligt som aldrig går att rubba, bevisat i sten, säkert och oförändrligt. En gång var man precis lika säker på att jorden var platt, det kan vara bra tt ha i bakhunudet. Vetenskapen och allt den har givit mänskligeheten är absolut inte att förkast, det menar jag inte, men det är också en tro, tron på vetenskapen. Den tron behöver inte stå i motsättning till tron på Gud. Vi människor kan aldrig bli hela utan den andiga dimentionen, utan Guds kärlek finner vi aldig frid, utan strävar ständigt någon annan stanns, efter saker, pengar, upplevelser, men finner aldrig den riktiga vilan. Guds kärlek finns överallt och för alla, den är en gåva, inget vi förtjänar, utan en nåd. De där ögonblicken, då man sitter brevid den man älskar mest i soffan under en filt och får den där speciella känslan i bröstet, såhär, det är det här som är meningen. Vi ska ge av vår kärlek, då växer den. Ödmjukhet är människans främst dygd. Det må låta enkelt, men vi är alla människor och vet att det ibland är så oändligt svårt. Kom då ihåg att Guds kärlek är en gåva, inget vi förtjänar.

Apporteringen ja.. Vi provade igen igår jag och Ronja, det gick lika dåligt som förra gången. Någon tycks ha glömt allt. Om det har med flyttstress eller något annat att göra vet jag inte, men jag tror helt klart det har spelat in.. Vi övade lite lydnad idag på förmiddagen istället, vi har inte kört så hårt på det fört, inte nu heller iförsig, men det är rätt så roligt och mycket bra för jaktträningen! Kanske om några år kan vi prova på att tävla någon gång! Det är ju den där inföigheten/fritt följe som är svårt, som sagt. Men idag gick det bra! Vi övar oftast utan koppel, eftersom kopplet ändå inte ska användas, och snart tas bort ändå, tycker jag det känns lika bra att öva följsamheten utan. Men det är mycket i den här helt nya mijön.. Och när vi skulle öva liggande under gång gick vi ut på vägen, tur att det är dåligt med bilar här nere hos oss! Gräset luktade lite för spännande för att vi skulle kunna fokusera. Det momentet är hon riktigt duktig på, så det övar vi mycket. Efter att ha tränat en stund och med bra fokus så plockade jag fram dummien och började på lägsta basnivå. Fram med mjukosttuben, sitta vid sidan och plocka upp dummien vid mina fötter, massor med beröm och mjukost. Det gick fint och jag kastade en meter ungeför, lika bra, hon fick hämta kanske fem sex gånger och de sista två från gräs. Kanske kan vi så småningom komma tillbaka till nivån med trippelmarkeringar, långa kast i svår teräng, början till ett fint liljetag och bra minnesmarkeringar, där vi var innan flyttandet..

Igår träffade Ronja Fabian och Rasmus, Lisas två Afghaner. Ronja och Fabian lekt nere vid älven och hade roligt. Ronja har nog, när jag tänkte efter, aldrig lekt med en hund som är så mycket större än henne, hon var inte lika kaxig som vanligt. Kan också bero på att när Ronja kutade gärnet skuttade Fabian runt i maklig takt på sina långa ben och höll ändå samma fart. Ronja hittade också en mysig lerpöl att gräva i och helt plötsligt hade vår ljusa hund fått bruna framben och hela nosen upp till ögonen. Det blev en simtur för henne innan vi gick hem..

Det var tråkigt att vi missade Evelina och Roberts bröllop, det skulle vart roligt att dela deras glädje. Dock ahr jag kikat på bilder från FB och sett hur fina de var och hur lyckliga de verkade! Vi önskar er all lycka i framtiden och nu en härlig bröllopsresa i USA. Det är synd att vi inte får läsa ihop i höst, jag och Evelina, vi är ett finfint team!

Här i Jokkmokk flyter livet på. Idag har vi inte städat eller packat alls. Magnus har börjat skolan och vi har haft två klasskamrater till honom på besök. Bland annat en Vännäsbo som är lika gammal som mig, kul. Tur att vi fixade klart allt i köket igår så det såg någorlunda ut här hemma. Vi lagade god-middag som vi åt med Teresa när hon kom hem från Boden vid åtta, det var mysigt. Nu har Magnus just instalerat vår nyinköpta skotork och vi testar att torka våra städigt blöta skor här i det regniga lappland. Jag och Ronja har vart och tränt lite lydnad på vår alldeles egna stora träningsplan ungefär två hundra meter från huset. En övergiven asfaltsplan på kanske 50x50 meter, det gillar vi, dock lite mycket pinnar ännu så länge.. Vi traglar på med fritt följe, vi har inte tränat det så mycket och inte regelbundet så jag har inga förväntningar på hene ännu. Hon är superduktig när hon vill och kan gå, springa stanna och svänga tight åt båda hållen, men det är bara när hon har lust. Nu övar vi på att det är när jag har lust som vi ska gå fint.. Inkallning är hon jätteduktig på, det har vi tränat mycket på, idag provade vi stå och ligg under gång, sitta kan hon sedan innan skapligt. Stå var svårt, vi måste mer nöta vad stå betyder, hon kan från liggande, men jag tror inte att vi tycker att ordet betyder samma sak ännu.. Ligga under gång gick däremot över förväntan, hon lägger sig även fast jag fortsätter, om än inte med någon vidare hastighet. Vi övade på att ligga när hon bara var nära mig och jag gav kommando utan att titta på henne, det gick också bra. Vi ska köra lite med dummie här hemma ikväll, i trädgården eller inne, var alldeles för längesedan vi tränade apportering och när vi provadepå det igår blev vi mer ovänner än hade kul, Ronja var inte alls med på noterna.. Om en stund ska vi dock gå på promenad på Magnus klasskamrat Lisa och hennes två Afghanhundar, det blir spännande att träffa dem!

Nu bor vi i Jokkmokk och trivs och har just promenerat runt sjön. Mera städning och inflyttning står på schemat närmaste dagarna. Vi ska visa bilder när vi har fått i ordning. Just nu var jag lite less och smet från städningen, jag har övre badrummet på min lott för tillfället. Så det är nog dags att sätta igång. Vi längtar efter att åka upp till Salto och hälsa på nu när det är så nära och såg massor med lingon när vi var ute och promenerade, så någon bärplockareftermiddag lär det bli framöver!